Markarbete på Östermalm – massbalansen avgör priset
Den post som oftast blir större än väntat i ett markarbete är inte grävningen. Det är massorna: vad som kommer upp ur schakten, var det tar vägen och vad som måste köpas in i stället.
Här går vi igenom hur en massbalans räknas, varför uppgrävd jord sällan kan läggas tillbaka, och vad som avgör om massorna är en kostnad eller nästan gratis.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Beräkning av schaktvolym och lös volym efter uppgrävning
- Bedömning av vilka massor som kan återanvändas på plats
- Provtagning där föroreningsmisstanke finns
- Klassificering som avgör mottagningsavgift
- Inköp av fyllnadsmaterial där återanvändning inte är möjlig
- Transportplanering som minimerar antalet lass
Så går det till
Räkna volymen
Schaktvolymen räknas fram ur ytan och djupet. Den lösa volymen blir större — jord sväller när den grävs upp.
Bedöma massorna
Matjord, lera, morän eller fyllnadsmassor? Vad det är avgör om det går att använda igen och vad det kostar att lämna.
Provtagning vid behov
Misstänks föroreningar tas prover. Klassificeringen styr både mottagning och pris, och skillnaden kan vara stor.
Planera balansen
Kan uppgrävt material användas till modellering eller uppfyllnad någon annanstans på tomten sparas både bortforsling och inköp.
Transporter
Massor körs bort och nytt material körs in. Att samordna dessa sparar lass.
Markarbete Östermalm i hela Stockholm
Jord sväller när den grävs upp — tio kubikmeter i marken blir omkring tolv till femton kubikmeter lösa massor. Det är den siffran transporterna räknas på, inte schaktvolymen. Och den uppgrävda jorden går sällan tillbaka: matjord innehåller organiskt material som bryts ner och ger sättningar, och lera är svår att packa. Därför körs det uppgrävda bort och nytt bärlagermaterial körs in — två transporter i stället för noll. Det är denna dubbelhet som gör massahanteringen till den största posten i många markarbeten.